Skrivarlya

Alltså ibland blir man bara så tagen. Eller jag blir det i alla fall, för jag har så förbannat nära till mina känslor. Och då är det lätt att man blir både naiv och melankolisk. Men det var inte om det det här skulle handla om, utan om att skrivandet går bra. Ja, det går faktiskt bra! Mitt i all öken går det bra! Just nu är musikinspirationen musiken ur Kristina från Duvemåla. Jag skulle kunna skriva en avhandling bara om Utvandrareposet och om musikalen. Det är få gånger jag blivit så tagen som av dessa fiktiva människoöden. Men det lämnar jag för nu, det går bra ville jag tala om för er som läser. Och imorgon är det dags för min (förhoppningsvis) sista röntgen! Tänk att denna dagen skulle komma till slut, min sista röntgen. Det kändes som en evighet för två månader sedan, men nu är jag här. Imorgon är det dags. 


"Jag har försonats med mitt öde, den lilla människa som är jag. Det var det svåraste och bittraste jag någonsin har gjort." 

Jag tror jag har gjort det. Det svåraste och bittraste jag någonsin har gjort. Men jag har gjort det. Imorgon är det dags, min sista röntgen. Yes! Nu så, nu blir det bra.