Det här med akne....igen...
Efter en veckas lugn och ro tillsammans med familjen väntar nu högskolan, extrajobb, skriverier, kören, träning och allt annat jag nu hittar på. Jag har redan skrivit om min akne här på bloggen och det vimmlar ju av akneinlägg och akneforum på nätet, men det tyder ju bara på en sak egentligen! Att vi är många som lider av akne och många som vill ha hjälp med den. Jag också. Jag har sökt för min akne hos vårdcentralen, men där vill de inte hjälpa mig. Och jag är så trött på det. Under veckan som gått fick jag ett smärre break; kunde inte sova och grät mig slutligen till sömns frammåt småtimmarna. Jag såg mig i spegeln om kvällen innan jag skulle sova, osminkad och dan med all akne och alla ärr som ni kan se på bilden. Och så drabbades jag av paniken, "TÄNK OM DET ALDRIG GÅR BORT?". Det är fåfängt, jag vet, men jag orkar inte mer.
Så när jag efter veckans semester kom hem ringde jag en privat hudläkare och det känns som att någon äntligen kommer ta min akne på allvar.
Men det är inget fel med akne, man är absolut inte sämre bara för att man har akne! Det är bara jag som inte har tillräckligt med självförtroende för att kunna tycka att jag är fin trots min akne och mina ärr. Jag jobbar på det, men finns det hjälp att få skulle det vara en befrielse om jag blev kvitt det här. Men som sagt, glöm inte att vi är fina ändå! Jättefina! Måste påminna mig om det då och då.
Jag ser med spänning fram emot vad som förhoppningsvis blir slutet på den här akneresan. Tänk om jag kunde gå osminkad och tycka att jag är fin; det vore en dröm. Men det krävs ju som sagt en hel del jobb med självförtroendet också. Nåväl, färdigtjatat för idag! 🤓💪
